När jag var ca 13 år så önskade jag mig en ny familj, det stod allra högst på önskelistan. Jag var verkligen riktigt arg på min familj, jag tyckte att de var de knäppaste och elakaste människorna som fanns i hela världen. Än idag kan jag komma ihåg hur arg jag var, jag hatade allt och alla ( inklusive mig själv ), jag var verkligen skitarg !
Jag är en person som verkligen kan konsten att vara arg, jag är helt enkelt världsbäst på att vara arg och skälla på folk i min närhet. Jag är sådan, jag behöver ha saker och ting enligt min ordning, jag har lixom fått lärt mig att acceptera det.
Nuförtiden kanske jag inte är lika arg som innan, men det sitter fortfarande i. Jag kan bli fullständigt galen om någon skulle lägga mina kläder på fel hylla i garderoben, flytta på något som jag har ställt där det ska vara eller något i den stilen. Argast blir jag nog om någon skulle säga emot mig eller säga nej till något, då jävlar blir jag som en arg tax, jag skriker och gapar som om jag vore sinnessjuk.
Något som däremot har ändrats helt så är det inställningen till min familj, nuförtiden älskar jag min familj över allt annat, jag skulle göra precis vad som helst för dem. En annan sak är inställningen till mig själv, jag hatar inte längre mig själv, jag är den jag är och ingen kan ändra på det, det var såhär jag blev skapad & det är såhär jag ska dö.

Den här julen står inget speciellt högst upp på önskelistan, jag kanske ska önska mig massa snö på julafton ?
Varför jag skrev av mig allt detta var för att berätta att allt kan ändras, det finns alltid ett ljus i slutet av tunneln.
Ta hand om dig, Tack för idag !